"Can I have two bottles of water, please... - did you say two whiskey?"

När klockan närmade sig åtta på torsdagskvällen så tog jag och Johanna på oss klackarna och traskade ut på stan för att hitta någonstans att äta. Då vi rest hela dagen så var vi sjukt trötta så vi bestämde oss för att ta första bästa ställe som vi hittade...det blev 100 m från hotellet :-) Väl på restaurangen så tyckte vi att vi var värda en trerätters så vi åt en hel del där och Johanna beställde in kanske jordens största glass, se bild nedan..



Efter att maten var uppäten så tyckte vi att det var läggdags eftersom att vi skulle upp tidigt på fredagen för att sightsa lite grann. Så vi gick hem till hotellet och väl där så upptäckte vi att vi inte hade något vatten så jag går ner till receptionen för att be om två flaskor vatten och till svar får jag "did you say whiskey?" och sjuk och hostigt som jag är tänkte att det kan väl inte skada så jag tar med mig en wiskey upp på rummet och när jag kommer till rummet igen så säger Johanna " tog du ingen till mig, jag vill ha en gin tonic" så efter att jag har drickit upp min whiskey traskar jag ner en gång till till den utomordentligt trevliga gubben som jobbar nere i den 24 h öppna receptionen/baren och ber om två gin tonic och en whiskey till, för ska Johanna ha en så ska jag också :-)

roomservice :-)

Vi drack upp den omgången och vid halv tre så tyckte jag att vi tar en till så jag går ner en tredje gång och beställer en likadan runda och då säger gubben " go to bed"...men jag får ändå med mig den sista beställningen upp på rummet.

lite full..eller?

Vi lydde inte gubbens råd om att gå och sova utan vi stegade ut på balkongen och där satt det en tysk man och en tysk kvinna som vi började att språka med och de bjöd oss på någon form av tysk likör och efter att Johanna tyckte att vi hade bekantat oss nog länge så frågar hon " are you married?" och till svar får hon " No, it´s not complicated" och då blev jag ju tvungen att lätta upp stämingen lite och säger då " ahh, så you are just friends that shares a bed?" och Johanna spär på " just as me and Linda". Behöver jag säga att de tyska "paret" snabbt började att prata om vädret?

det tyska kompisarna med "benefits"

Efter att pratstuden var över med de tyska paret så tyckte jag att jag ville prata lite mer så jag slår en signal till Norge i hela 52 minuter...billigt och bra, men helt klart värt det ;-)

Många kramar Linda









Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Dagar till avresa
RSS 2.0