Resor pomodoro -
Linda & Johanna goes Torino

Ett smakprov från sista festen

2009-12-07 14:29:55
Hej.. vi har återigen problem med uppkopplingen, så jag väntar med att blogga om allt tills jag landar hemma hos pappa på torsdag.. men ett smakprov från fredagens avskeds-fest är ni värda;-)
Hörs senare i veckan.
Kram och Ciao!
//Johanna

"Now I can tell all my friends that I love swedish people!"

2009-12-03 17:39:29
För er som följt oss tidigare i bloggen är väl bekant med vår fransman, för er som inte minns säger jag bara "jag är 22 år gammal", vi har redan sen vi träffade killen första gången alla sett framemot att fira hans födelsedag i början på november... och såklart så kom även denna dag:-)
Linda och jag hade förberett oss väl med hemmagjorda köttbullar, lingonsylt och rårivna morötter...och ja, vi var bakis, vi ha ju alltid en förmåga av att bli för kalas kvällen innan stor fest. Hursomhelst så hade vårt kära födelsedagsbarn bjudit in lite friends så efter middagen så umgicks vi och fick i oss några stadiga innan vi begav oss till Life, en nattklubb någonstans inne i stan. (Ingen av oss vet var den ligger då vi åkte bil dit och hem i stadigt tillstånd.)
Cedric hade bokat bord och tog in ett helrör och Linda och jag ville ju ge killen en födelsedag att minnas så vi drog in ett helrör och gav honom det som en extra födelsedagspresent, varvid killen får ur sej:
-Now I can tell all my friends that I love swedish people!!
Det kanske sved lite i börsen och det innebar 2-3 par skor mindre men det var lätt värt att få ge han en stadig fylla.
Låt oss ta bildsvep...

Historien slutar inte här ungdomar! Vi vet alla att vår fransman har en förmåga av att bli av med sina saker, och denna kväll var inget undantag vill jag lova:-) han blev av med sin skinnjacka som innehöll nycklarna hem.. så på söndagen var det dags för en favorit i repris och han stegade iväg till lägenhets-ägaren för andra gången i bakfyllan för att hämta nya nycklar. Vad ska man säga? Han är inte som alla andra=)

Vem vet, kanske att jag skriver om ett annat upptåg imorgon=)
Stay tuned!
//Johanna

"Alltså vad gör alla här? Hur känner vi varandra?"

2009-12-02 11:04:18
Vi har ju sedan mitten av oktober medverkat och slitit häcken av oss på en italienska kurs inne i stan (Corso di italiano), och där har vi lärt känna Linn. En trevlig fröken från Nynäshamn som pluggat till lärare i Umeå. Hon frågade oss för en tid sedan om vi hade lust att dricka öl med två svenska grabbar som hon fått kontakt med. Linn tog nämligen en distans-kurs i italienska mot Umeå universitet och fick via den kontakt med Johan (från Umeå), som bor här i Italien med sin italienska flickvän.
Johan i sin tur bor inte längre i Turin, men har gjort tidigare och då lärde han känna Magnus (från Lund) som fortfarande bor här. Så vi fem skulle styra någon form av dryckes-aktiviteter hos Magnus en lördag kväll. Mitt i allt detta så berättar Björn Bjärnek (Björnta från Umeå) att han har en gamla lumpar-kompis, Alex (från Danderyd), som pluggar här nere. Linda tog kontakt med Alex som också dök upp hos Magnus denna svensk-lördag... Efter en tids socialiserande så rasar en svensk till in Mahmoud (från Göteborg), och så sitter vi där.. 7 svenskar i en lägenhet i Turin och konstaterar många saker:
1.) det finns andra svenskar här
2.) Italien är ett långsamt land
3.) Magnus är en bra privat detektiv, då han googlat fram Johan på nätet, när han led av svensk-abstinens
Kvällen bestod av vin, öl, grogg och tillslut så begav vi oss ut för att klubba... Det blev som vanligt Millionaire Club:-)
Här följer ett bildsvep från kvällen med svenskarna=)
Linn                   Alex                          Mahmoud                      Johan        Magnus

Två italienare som jag tydligen även träffat helgen innan (inget minne av detta)

Så det var vår svensk-kväll, vi hade väldigt trevligt och det var skönt att efter alla dessa veckor få prata bara svenska (svedese) en hel kväll...

With Love
Johanna



-"Det är ju fullt i sniglar här Linda!" -"Nej, det är ollon Johanna.."

2009-12-01 15:25:32
Så dags för lite fotosession i parken bakom slottet=) Jag lyckades såklart trampa i hundbajs och fick för mej att alla knölar bland löven va sniglar, Linda upplyste mej om att det var ollon, tack för det Honey!;-)
Bakom ett träd...
Linda och Johanna i rörelse..
Med sängkammarblickar..
Höst med två bra tjejer..
Substitut??



Två vänner i ett vackert, höstigt Milano... va skönt det är med en ledig dag..

Så det var vår dag i Milano, vilken historia vi berättar nästa gång behåller jag för mig själv en stund;-)
Kramar från oss!

Vi har blivit klokare...

2009-12-01 14:19:04
För er som trodde att de två slagskämparna nere i Turin hade dött vill jag bara meddela att icke!!! Still going strong, knappt:-) Vi har idag 9 dagar kvar tills vår flight hem bär av och vi har en hel del i bagaget. Vi har blivit klokare och vi kan numera skriva lite på italienska, förstå enklare texter, men att prata (parlare) nja.. det går trögare. Vi är X antal tusen-lappar fattigare, vi har förbrukat 54 toapappersrullar, köpt 19 par skor, 10 par jeans, ca 200 ägg har vi också fått i oss... Vi har med andra ord hunnit med en del.
Det har varit väldigt svårt att uppdatera er om våra bravader, vår uppkoppling vill inte funka med blogg.se så idag fick jag det att funka hyfsat. Vi hoppas på att kunna ge er god bitarna sedan hösten de närmaste dagarna så att ni såhär i efterhand får en känsla av hur det har varit för oss.
I helgen som var så åkte LInda och jag till Milano, en dags-trip behövdes då vi mest bara pluggat den senaste tiden (studera=studiare på italienska). Vi besökte den väldigt pampiga gallerian Vittorio Emanuele, katedralen som är världens 3:e största och passerade operan La Scala. Sedan strosade vi genom staden till slottet, vartefter vi fann en stor park. Det regnade ganska friskt men det stoppade inte fröknarna från att ha lite fotosession, såhär såg det ut. Enjoy!
Hösten har kommit till oss i Turin, såhär ser det ut på vår gata.
Jag i Milanos tunnelbana och Linda i Vittorio Emanuele, vi är välmående
Gallerien och Katedralen, vi gick upp för 900 trappsteg för att sedan stå på                                                          katedralen stört coola tak, rekommenderas!!!

Att gå uppför 900 steg, såhär glad är man och en bild från                                                                                  katedralens insida.
Bland de mäktiga statyerna på taket.
Paus med den dyraste kaffekoppen hittills i Italia, 6euro för tre klunkar;-) High-life in Milano
Linda tar ut tillgångar, jag visar mina;-)
Utanför slottet och Linda fann en likasinnad på slottsgården..
Från slottet..

Jag ser tiden rinna iväg och vi måste plugga italienska, tenta imorn... Så det kommer förhoppningsvis ett inlägg om fotosession in Milano ikväll, håll ögonen och öronen öppna;-)
Ciao!
//Johanna

"Är det något som har dött här i eller?"

2009-10-13 23:50:16
Linda och jag ha ju som tassat omkring i varsitt par vita tygskor sedan vi kom ner och dessa är perfekta att ha i en stad som Turin. Man går omkring mycket i värme och det är skönt för fötterna att ha dessa på tassarna. Problemet är såklart att de blir väldigt smutsiga. Vi har tvättat dem ett flertal gånger sedan vi anlände till italien hemma i vår tvättmaskin, och det har alla gånger gått helt smärtfritt.

Efter vår resa till Garda så var våra skodon extra smutsiga så vi drog igång maskinen ganska omgående på söndag eftermiddag för att få dem rena och torra tills på måndag. När kvällen led mot sitt slut så upptäckte vi att maskinen inte tömt ut vattnet, skumt... Äh, vi avvaktar tills imorgon och drar igång den igen, så bli säkert det här jättebra. Nja, vi startade maskinen två gånger under måndagen och den stannade vid samma läge varje gång. Ni vet det läge där utpumpning av vatten ska ta vid... Vid det här laget (efter tre körningar) så var maskinen lagomt välfylld med vatten och vi bestämde oss vid 23:30-snåret att vi öppnar luckan och tömmer ut allt.

Sagt och gjort, ut rinner allt vatten och vi fångar upp det vi kan i en IKEA-säck, medans resten simmar ut på golvet. Vi uppmärksammar en rosa smörja bland allt vatten och har än idag inte lyckats identifiera vad det är. Försök själva.

   Ni kan se den ovannämnda smörjan på sulan och i maskin 

Hur som helst så ser ni ju själva att skorna är långt ifrån vit längre, de har ju gått och blivit rosa och ligger numera på något sopberg i Italien. Men innan vi fick ut dem ur maskin, ojoj det var en resa. Vi öppnade som sagt luckan och jag stoppar in handen och det känns som om jag blir biten på fingrarna, och vi börjar spekulera om det är något som dött i maskinen och ligger och bits där i. Linda råkar ut för samma sak, och konstaterar "Johanna, det är ju ström i vattnet!". Vad gör man i detta läge? MAN HÄMTAR FRANSMANNEN SÅKLART!

Vi lallar bort till Cedric och som den gentleman som han stegar han in i badrummet och bara tar kommandot. Han konstatera att vattnet är strömt och även den kran som föder maskin med vatten har ström i sej. Så ta inte i den tjejer! Han sätter igång maskinen en fjärde gång bara för att vara säker på att den inte tömmer ut vattnet och att vi kan maila hyresvärden om att nu är det problem med maskinparken i vårt badrum.

Behöver jag säga att den var fulli vatten imorse? Mailade värden, en ny maskin kommer tidigast nästa helg... Så nu står den där... vattenfylld och strömförande.

Som avslutning så vill jag bara att alla sänder en tanke till våra skor som fick sätta livet till. May they rest in peace.



Vidare så kan det behöva nämnas att alla maskiner i lägenheten gett upp (5st). Kommer bli problem att tvätta den kommande veckan med andra ord. Välkommen till Italien!
Over and out
Johanna

"Linda, ser du bergen?"

2009-10-13 23:50:10
På söndagen var det dags för hemfärd från Gardasjön och vi lovade då att detta är ett ställe som vi kommer att se igen..och det inom en snar framtid. Vi tog tåget från Gardasjön vid halv elva och anlände till Turin vid två tiden och var då helt utslagna så det fick bli en tidig kväll och bestämde oss också för att vi skulle göra ett tredje försök att ta oss upp till bergen på måndagen. Så det blev en tidig uppstigning på måndagen för att ta spårvagn 15 upp till superga och bergen och behöver jag säga att det var en helt magnifik utsikt över hela Turin. Ni får ju avgöra själva av bilderna...



Vi hittade vårat hus där uppe bland bergen :-)

Ser ni bergen?


Högst uppe på berget så ligger denna kyrka och där skulle jag kunna gifta mig vilken dag som helst..någon frivillig?

syns jag?

På väg ner från kyrkan så tyckte jag och Johanna att det var dags för den obligatoriska Johanna&Linda bilden...

den första blev inte så bra så vi tog en ny...

här tyckte Johanna att hennes huvud såg stort ut och beföll mig att ställa mig närmare kameran...

...och här är resultatet...

Efter detta turistande tyckte vi att det var dags för att göra av med lite pengar och det gjorde vi på skor par nummer 14 & 15...

Puss puss från Linda

 


"Ligger dom med varandra eller va gör dom??"

2009-10-12 22:01:31

På lördagen var det uppstigning 07:00 och vid 08:29 satt vi på bussen på väg mot Sea-Life, ett akvarium med massa coola varelser från haven. Vi kände oss som riktiga turister när vi trängdes i köer med skrikande barnfamiljer och helt blöta av det regn som blöt ner oss helt fullkomligt på vägen från busshållplatsen till akvariumet.
det finns inte så mycket attt säga om detta besök mer än att det bara är att njuta av bilderna.











När vi kom till rummet som innehöll sjöhästarna så var både jag och Linda som barn på julafton, de är ju grymt fina. Vi hittade iaf två stycken som såg väldigt kärleksfulla ut.. avgör själva om det är ett par nya sjöhästar som är under produktion här nedan...





"Bli vi bjudna på shots nu så dör jag."

2009-10-11 18:05:52

För er som hängt med sedan senaste inlägget förstår att när jag och Linda slog upp öga på fredag så var det inte en bra dag=) Naturligtvis hade vi betongkeps utan dess like! Men det stoppar inte oss att sightsa i Riva del garda och man kunde inte annat än att bli förälskad i denna stad. Trots lite småduggregn så strosade människor längs strandpromenaden, sjön fläckades av vindsurfare och tyska turistbussar trängdes längs de små gatorna. Vi intog en lunch och promenerade längs gatorna hem igen för en stadig siesta innan middag väntade.

Bara i riva del Garda har vi upplevt att det hela byn och stämningen känns som en saga.. trots dåligt väder så kändes hela upplevelsen overklig, och naturen var makalös. Bilderna gör inte rätt för sig vilket är lite tråkigt men det är bara att tro oss, denna plats är väl värt ett besök.

Alla ser självfallet varför Linda och jag vek in på denna gatan=)







Club sandwich, stadig lunch för stadiga damer=)

Efter vår sightsing så stegade vi hem för en snabb powernap lite sömn och där efter ville vi ha em skön restaurang för att återfå lite energi. Vårt hotell var placerat mitt emellan Riva del garda och Torbole, och vi bestämde oss för att strosa längs vattnet till Torbole för att hitta någonstans att äta. Efter en stunds promenerade rasade vi in i en restaurang som helt klart hade allt vad vi behövde. Trevlig stämning, god pizza och en alldeles för generös servitör. Vi hade som mål att vi skulle låta våra kroppar vila från alkoholen denna dag men det går inte så bra när man kommer som två svenska tjejer i Gardasjön, vi blev bjudna på shots, fördrink med tillhörande räkor och en stadig avec till den irish coffeen vi på eget iniativ tagit in.

På vägen i mörkret

Två trötta vänner i Riva del Garda
Hur som så kände vi att det var dags att bege oss hem och så blev fallet, vi stegade hem och kvällen slutade tidigt, för dagen efter så skulle vi till Sea Life. Vad det bjöd på kommer en uppdatering om senare=)
C ya! / Johanna


"Can I have two bottles of water, please... - did you say two whiskey?"

2009-10-11 17:24:15
När klockan närmade sig åtta på torsdagskvällen så tog jag och Johanna på oss klackarna och traskade ut på stan för att hitta någonstans att äta. Då vi rest hela dagen så var vi sjukt trötta så vi bestämde oss för att ta första bästa ställe som vi hittade...det blev 100 m från hotellet :-) Väl på restaurangen så tyckte vi att vi var värda en trerätters så vi åt en hel del där och Johanna beställde in kanske jordens största glass, se bild nedan..



Efter att maten var uppäten så tyckte vi att det var läggdags eftersom att vi skulle upp tidigt på fredagen för att sightsa lite grann. Så vi gick hem till hotellet och väl där så upptäckte vi att vi inte hade något vatten så jag går ner till receptionen för att be om två flaskor vatten och till svar får jag "did you say whiskey?" och sjuk och hostigt som jag är tänkte att det kan väl inte skada så jag tar med mig en wiskey upp på rummet och när jag kommer till rummet igen så säger Johanna " tog du ingen till mig, jag vill ha en gin tonic" så efter att jag har drickit upp min whiskey traskar jag ner en gång till till den utomordentligt trevliga gubben som jobbar nere i den 24 h öppna receptionen/baren och ber om två gin tonic och en whiskey till, för ska Johanna ha en så ska jag också :-)

roomservice :-)

Vi drack upp den omgången och vid halv tre så tyckte jag att vi tar en till så jag går ner en tredje gång och beställer en likadan runda och då säger gubben " go to bed"...men jag får ändå med mig den sista beställningen upp på rummet.

lite full..eller?

Vi lydde inte gubbens råd om att gå och sova utan vi stegade ut på balkongen och där satt det en tysk man och en tysk kvinna som vi började att språka med och de bjöd oss på någon form av tysk likör och efter att Johanna tyckte att vi hade bekantat oss nog länge så frågar hon " are you married?" och till svar får hon " No, it´s not complicated" och då blev jag ju tvungen att lätta upp stämingen lite och säger då " ahh, så you are just friends that shares a bed?" och Johanna spär på " just as me and Linda". Behöver jag säga att de tyska "paret" snabbt började att prata om vädret?

det tyska kompisarna med "benefits"

Efter att pratstuden var över med de tyska paret så tyckte jag att jag ville prata lite mer så jag slår en signal till Norge i hela 52 minuter...billigt och bra, men helt klart värt det ;-)

Många kramar Linda









Tåg 9715 Avgång 9.25 Slutstation Venedig

2009-10-11 16:10:22

Så, i torsdags studsade frk Engman och frk Kemppainen ur sängen tidigt på morgonen för att hinna med tåget som skulle föra oss till Gardasjön. Vi kom med och allt gick smärtfritt, med den lilla incidenten att vi va tvugna att rusa genom tio vagnar på tåget då vi såklart satt oss på fel platser. Men vi ha ju vanan inne nu med att få skäll/tillrättavisningar av lokalbefolkningen. Såhär såg vi ut när vi fulla av förväntningar lämnade Torino.



Ett par timmar senare så började jag och Linda närma oss Peschiera del Garda, den södra delen av sjön, och därifrån skulle vi tas oss snabbt och smidigt till den nordligaste spetsen. Där hade vi bokat ett hotell i staden Riva del Garda och detta skulle vara vackert beläget vid roten av Alperna. Väl framme i Peschiera så fick vi information om att enda sättet att ta sej till Riva del Garda var via buss och denna gick nästa gång en timme senare. Vi intog en lunch men fick ganska omgående lämna restaurangen pga av en flock med getingar som bara skulle "hänga" vid vårt bord. Kan, utan överdrifter, säga att de övriga gästerna fick sej ett gott skratt när jag och Linda rusasde upp från stolarna med maten i händerna när de små flygfäna närmade sej vårt bord.



Buss resan tog 1,45 och sträckte sig hela vägen längs stranden och vyerna var bland det vackraste vi sett och rekommenderar alla att besöka denna sjö. Väl framme i riva så var vi lite för trötta för att lokalisera hotellet till fots så vi ordnade fram en taxi och när vi berätade hotellnamnet till taxidrivern så nickar han och vi fattar inte om han fattar vart vi ska så Linda frågar "Do you know where it is?" till svar får hon "Yes, I´m not from Pakistan." Vi skrattar och han fortsätter i samma stämma "..or turkey!". Mycket skojig karl det där.

Ett par minuter senare rullar vi in vid hotellet som helt klart var över förväntan, vi fick checka in och när vi stegar in på rummet och drar upp gardinerna så var det bara att konstatera att den utsikten vaknar man gärna till fler gånger och terassen var stor nog att rymma en smärre armé.

 

Vad kvällen bjöd på kommer alldeles strax=)
//Johanna


"How do you say boyfriend, when he is not your boyfriend?"

2009-10-07 23:58:15
På lördagen så var det tänkt att jag skulle kliva upp klockan 10 för att traska ner och hämta ut hyrespengar eftersom att våran kära hyresvärdinna Dora skulle komma och inkassera hyran vid tolv. Vaknade jag klockan 10? nej, utan både jag och Johanna slår upp ögonen då Dora ringer på dörren. Så det var bara att dra på sig kläder och springa ner och hämta ut pengar (Johanna var lite mer förutsägande och hade redan hämtat ut pengar dagen innan). När jag kommer tillbaka så sitter Johanna, alla våra inneboenden plus Dora vid köksbordet och betalningen av hyra är igång. Denna process är något som man inte vill gå igenom när man sovit några ynka timmar och är stört bakis. Tog väl ungefär en timma innan alla hade betalat och Cedric hade pratat färdig med Dora och då fick vi äntligen gå och sova igen eftersom att det behövde vi för vi hade nämligen lovat Cedric att gå ut denna kväll, behöver jag säga att jag inte alls var så sugen då mangon hade gjort sitt kvällen innan...men vi taggade till och bjöd in lite folk hem till oss (finnen, norskan och de 3 svenska pojkarna).

Dock innan denna förfest kunde äga rum så var ju jag och Johanna tvungna att inhandla nya outfits så vi tog första bästa buss in till stan och lokaliserade nya kläder, skor och attiraljer (detta har blivit en form av hobby för oss här nere i Turin). Väl inne i stan och vi nästan var färighandlade och klockan var sju får Johanna ett sms av Eric där det står att de kommer att infinna sig hos oss klockan nio! bara att rusa hem och duscha och börja fixa sig inför kvällen. Dock så hade vi inte behövt ha så bråttom då dessa killar inte är det allra bästa på att passa tiden...hmm..så vi hann med att ta lite Johanna och Linda bilder

är vi inte snygga så säg??!

Vid halv tio så anlände de inbjudna gästerna och vi valde att hålla till ute på våran balkong och än en gång så blev det en lyckad fest med en massa bilder och en ny video med våran käre fransman Cedric, enjoy people!








Är han inte för härlig??

När klockan var slagen ett så var det dags för utgång och denna gång blev det till Millionare club där det var premiär, stekigt värre med goo-goo dansare och klippkort till baren :-)

Puss & Kram från en stört förkyld Linda

"Det hände en grej...The mango"

2009-10-07 23:12:03
Hmm... trodde ni efter att ha läst förra inlägget att jag och Linda inte gick ut ihelgen?? För er som känner oss så vet ni att 1+1 är lika med två, mao KLART VI GICK UT!

På fredagen frågade jag Ragnhild snällt på facebook "Ska ni ut ikväll?" Jag satt då med huvudet i kompendiumet och svor högt då jag inte förstår vad "resolution by public subscription" betyder i aktieköps sammanhang, Linda var på andra sidan rummet och frågade "Johanna vad betyder voidability?". Jag fick till svar av vår norska skönhet "Ja, bli med!!". Jag såg min sambo djupt i ögonen och sa "Linda vi måste göra något annat och vi måste helt enkelt gå ut ikväll".
Sagt och gjort, vi flög ner i party outfitsen och tog bussen in till staden. Ragnhild och Niina hade hittat ett kanonställe där drinkarna kostade 3,50 joyros så det va ju bara att haka på. Linda och jag stegade fram till baren och sa "2 redbull vodka" till svar får vi det mest naturliga "We´ve only got rum here", TAGET!
Vi socialiserade oss med några tyskar, en engelsk tjej, en fransman (de dyker upp överallt) och två italienare. Naturligtvis var det Linda och jag som började dricka i kapp och skulle ha in ett "par stadiga järn". Åter till baren med siktet inställt på jäger... Men just d ja, bara rom, så bartendern hivar fram en het (och då menar jag het) rom från jamaica som vi 4 fagra skandinaviska babes kastar i oss. Här kommer lite bilder på sällskapet=)



Killen med födelsemärket, Andrea, var ganska snabb på att berätta för oss om enmytomspunnen drink som var turins hemliga krutpaket. Den var tydligen så stark att få klarade av att dricka den helt utan att bli skvatt galen efter, och ingen vet vad som är i den. Den går under namnet "The Mango" och serverades på en liten mörk bar något kvarter bort. För er som känner mej och Linda så vet ni att vi utbrast i kör " VAR? Vi går dit, här ska testas the mango!"
Sagt och gjort, efter lite övertalning gick vi till baren som var mycket mörk och dimmig. vi beställer, betalar 6euro, och in kommer en lite plastmugg med något rött i, en citronklyfta och en isbit. Kvinnan bakom baren var en stadig bit, bild nedan. Ungdomar, detta var såååå starkt och Linda och jag fick knappt i oss en tredjedel innan vi i 100% översenskommelse ställde drinken i rännstenen. Vad det var för drink? Tro inte jag vill veta men såhär såg det ut när vi i samlad trupp intog häxblandingen.



Därefter dansades det lite innan vi tillslut dansade hem återigen efter en lyckad utekväll i trevligt sällskap.
Kiss
Johanna

Bedrövliga brudar och tenta

2009-10-07 22:26:04

Vi ber om ursäkt för de uteblivna livsteknena, men vi ha pluggat sår blod, svett och tårar inte bara runnit utan forsat.

Om någon hade informerat mej om hur komplicerat det italienska stystemet är så kan jag helt ärligt säga att jag hade nog valt att tillbringa min höst någonannastans. T.o.m övervägt att stannat kvar i Kramfors och stämplat eller något, för det är allt annat än bra för mina nerver.
Vår kurs har, som alla vet, kickat igång och vi ha ju som inte fått lösenorden. När vi väl fick dem så var de inte aktiverade och när vi förra veckan gick för att aktivera dem (på deras generösa öppet tider 9.30-12, tre dar i veckan) så fick vi till svar "It takes a week before it starts to work and you´ll be able to logon to klips" (klips=systemet där vrt kurskompendium ligger som hela tentan bygger på). En vecka... en vecka.. en vecka... detta efter att det tog oss bara 4 veckor att få förbannade-lösenordet!! Vi förklarade i allt annat än lugn stämma att det är 8 dagar kvar till vi skriver tenta och MÅSTE ha kompendiumet. Tillslut, innan jag skulle brista ut i tårar, så printar kvinnan ut de 95 sidor Linda och jag behövde läsa in på de 8 återstående dagarna.

Så såhär ha det sett ut de senaste dagarna, vi har läst och läst, dagar som kvällar, och 95 sidor är inte mycket, men när det är någonform av blanding mellan italienska och kass engelska så är det inte lätt att ta sig igenom.

 

Så hur gick tentan?

Jo, den skrev vi idag, och när läraren rullar in lagoma tio minuter sent så får vi 5 mycket bra och relevanta frågor som skulle besvaras på stadiga 90 min. Helt normalt.

Sedan ringer telefonen, lärarens... Han svarar och stegar ut ur salen. För alla er som har någon form av matematiskt sinne och känsla för hur en tenta kan gå till kan enkelt räkna ut att de enda som återstod i salen var vi studenter. Så klart tog vi tillfället i akt och började surra med varandra och tipsa om vad svaren var. Han kom tillbaka en stund senare och samma sak skedde ytterligare en gång under den timmen vi var kvar.

Inte heller så kollade någon ditt ID så det var rätt person som skrivit tentan, detta tycker inte italienarna är av vikt tydligen.

Hugs

Johanna


"Vet vi vilka som kommer?"

2009-10-01 14:17:22

När Linda och jag klev av tåget i Lyon för några veckor sedan så kom en kille framtill oss som såg praktiskt taget hemlös ut. Han hade en stor ryggsäck på ryggen och såg ut att sakna tänder. Han bad om en cigarett och började fråga var vi kom ifrån och vad vi gjorde i Frankrike osv. Killen vi talade med hette Tufan, var 29 år gammal och kom från Frankrike, han levde sitt liv konstant på resande fot och jobbade bara ibland med helt olika saker för att kunna fortsätta resa. Han tog Lindas nummer och sa att han skulle komma och hälsa på oss i Italien. Naturligtvis trodde jag och Linda inte att detta skulle hända men efter några veckors sporadiskt sms:ande så satte han sig på lördags morgonen på ett tåg i Paris med siktet inställt på Torino.

Vi vaknade på lördagen av att Tufan sms:ade och meddelade att han 20 min senare skulle rulla in på tågstationen här och att vi gärna fick komma och möta honom. Linda och jag som inte var i allt för bra skick hoppade snabbt ur sängen och i kläderna och for in till stationen. Det var väldigt skoj att träffa Tufan och efter över 3 timmars promenerande så kändes det som att vi hade känt varandra mycket längre än vad verkligeten egentligen var.

På kvällen väntade fest, vi hade under fredagen på Lapsus bjudit in folk till vår lägenhet för alkoholintag och under hela lördagen rasade det in sms om när "the swedish party" skulle börja. Vid strax efter tio rasade Tufan, Niina (finsk tjej), Ragnhild (norsk tjej), Claudio (italiensk kille) och de tre svenskarna Eric, Jocke och David in hos oss och kvällen blev hur lyckad som helst. Naturligtvis så var vår alltid älskade Fransman med oxå, han skulle aldrig missa en social sammanstrålning av detta slag=) Bilderna uteblev dock men ett par fick vi till=)

 Kille i blått=Tufan, vår tågkompis

Någongång när klockan passerat tolv och kanske tom ett så begav sej alla utom jag, Linda och Tufan. Vi satt uppe till småtimmarna och pratade då denna människa besökt 35 länder och jobbat med allt mellan himmel och jord så fanns det många härliga historier att lyssna till:-)

//Johanna


bloglovin Dagar till avresa...

Om

Min profilbild

Våra besökare
Totalt:
Denna månad:
Denna vecka:
Idag:
Online nu:
RSS 2.0